Player FM - Internet Radio Done Right
Checked 9d ago
Hozzáadva hét éve
A tartalmat a Finska Dokumentti and Sveriges Radio biztosítja. Az összes podcast-tartalmat, beleértve az epizódokat, grafikákat és podcast-leírásokat, közvetlenül a Finska Dokumentti and Sveriges Radio vagy a podcast platform partnere tölti fel és biztosítja. Ha úgy gondolja, hogy valaki az Ön engedélye nélkül használja fel a szerzői joggal védett művét, kövesse az itt leírt folyamatot https://hu.player.fm/legal.
Player FM - Podcast alkalmazás
Lépjen offline állapotba az Player FM alkalmazással!
Lépjen offline állapotba az Player FM alkalmazással!
Finska Dokumentti
Mind megjelölése nem lejátszottként
Manage series 2139986
A tartalmat a Finska Dokumentti and Sveriges Radio biztosítja. Az összes podcast-tartalmat, beleértve az epizódokat, grafikákat és podcast-leírásokat, közvetlenül a Finska Dokumentti and Sveriges Radio vagy a podcast platform partnere tölti fel és biztosítja. Ha úgy gondolja, hogy valaki az Ön engedélye nélkül használja fel a szerzői joggal védett művét, kövesse az itt leírt folyamatot https://hu.player.fm/legal.
Dokumentti-podcast kertoo vangitsevia tositarinoita Ruotsista ja Suomesta. Dokumentti är Sveriges Radio Finskas dokumentära podd om nutida och historiska livsöden från Sverige och Finland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Helena Huhta Hermans
…
continue reading
218 epizódok
Mind megjelölése nem lejátszottként
Manage series 2139986
A tartalmat a Finska Dokumentti and Sveriges Radio biztosítja. Az összes podcast-tartalmat, beleértve az epizódokat, grafikákat és podcast-leírásokat, közvetlenül a Finska Dokumentti and Sveriges Radio vagy a podcast platform partnere tölti fel és biztosítja. Ha úgy gondolja, hogy valaki az Ön engedélye nélkül használja fel a szerzői joggal védett művét, kövesse az itt leírt folyamatot https://hu.player.fm/legal.
Dokumentti-podcast kertoo vangitsevia tositarinoita Ruotsista ja Suomesta. Dokumentti är Sveriges Radio Finskas dokumentära podd om nutida och historiska livsöden från Sverige och Finland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Helena Huhta Hermans
…
continue reading
218 epizódok
Minden epizód
×Asfaltblomman. Tioåriga Antti flyttar till Sverige år 1959. Han kan ingen svenska och klasskamrater och grannar skriker glåpord efter familjen. Där sås fröet till vad som ska bli en banbrytande sverigefinsk författare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vem var Antti Jalava, författaren vars böcker och citat har berört över generationsgränserna och blivit symbol för sverigefinsk identitet, inspirerat till akademiska examensarbeten och blivit slagord som klottrats i Stockholms tunnelbanor? Antti Jalava flyttade till Sverige som tioåring och sattes i svensk skola där han förbjöds att tala sitt modersmål. Denna uppväxt i en kulturellt och språkligt undertryckande miljö formade hans liv och författarskap. Är det möjligt att återuppliva ett språk som man med våld kvävt till döds? Intervjupersoner: Leena Koivuneva /Journalist och vän till Antti Jalava, Andreas Ali Jonasson /Bibliotekarie Reporter: Mika Tahvanainen Manus: Mika Tahvanainen, Tiina Laitila Kälvemark och Lotta Hoppu Producenter: Lotta Hoppu och Tiina Laitila Kälvemark Berättarröst: Tiina Laitila Kälvemark Slutmix: Mika Tahvanainen Programmet gjordes hösten 2023 och sändes första gången i december 2023. Vem var Antti Jalava? Den sverigefinska författaren och översättaren Antti Jalava föddes i Villmanstrand i finska Karelen år 1949. Han flyttade med sin familj till Stockholm år 1959. Antti Jalavas mest kända och framstående verk är romanen Asfaltblomman (1980) som handlar om att förlora och återta sitt modersmål och identitet. Antti Jalava har skrivit böckerna Matti (1974), Jag har inte bett att få komma (1976), Asfaltblomman (1980), Sprickan (1993) och Känslan (1996). Böckerna Asfaltblomman, Sprickan och Känslan utgör en sverigefinsk trilogi. Antti Jalava dog vid 72-års ålder år 2021. Asfaltblomman kom ut som nyutgåva i oktober 2024. Kuka oli Antti Jalava? Ruotsinsuomalainen kirjailija ja kääntäjä Antti Jalava syntyi Lappeenrannassa Etelä-Karjalassa vuonna 1949. Hän muutti perheensä kanssa Tukholmaan vuonna 1959. Antti Jalavan tunnetuin ja merkittävin teos on romaani Asfaltblomman ( Asfalttikukka , 1980), joka kertoo äidinkielen ja identiteetin menettämisestä ja takaisin saamisesta. Antti Jalava on kirjoittanut kirjat Matti (1974), Jag har inte bett att få komma ( Kukaan ei kysynyt minulta , 1976), Asfaltblomman ( Asfalttikukka , 1980), Sprickan ( Halkeama , 1993) ja Känslan (1996). Kirjat Asfaltblomman, Sprickan ja Känslan muodostavat ruotsinsuomalaisen trilogian. Antti Jalava kuoli 72-vuotiaana vuonna 2021.…
Oktober 1982. Kerttu Sturesson tar emot en svårt sjuk man han blir Sveriges första kända fall av aids. Kerttu blir en legend bland homosexuella män i Stockholm och på 2000-talet ber Jonas Gardell henne om hjälp: han har något stort på gång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den febriga och hostande mannen kommer till Roslagstulls sjukhus är han rädd, men det är inte Kerttu. Hon tar emot honom med en kram. Därefter jobbar hon outtröttligt under den dödliga aidsepidemin. Kerttus mod och medmänsklighet kommer att betyda mycket för dem som utsätts för samhällets hat och drabbas av aidsepidemin som drar in över 80-talets Sverige. Hon ägnar en stor del av sitt liv åt att hjälpa de som drabbas av hiv och aids, främst homosexuella män. Hon engagerar sig även genom frivilligorganisationen Noaks Ark. År 2013 får Kerttu utmärkelsen Svenska hjältars livsgärning , för sitt stora engagemang för de hiv- och aidsdrabbade. Intervjupersoner: Kerttu Sturesson, Jonas Gardell /författare och dramatiker, Lena Lennerhed /professor emeritas i idéhistoria Programmet gjordes av: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se och Charlotta Haapakorpi charlotta.haapakorpi@sverigesradio.se Producent: Maiju Ristkari Manus: Maiju Ristkari, Tiina Laitila Kälvemark och Charlotta Haapakorpi Slutmix: Eskil Lövström Berättarröst: Ramin Farzin Övriga medverkande: Jukka Aminoff /senior rådgivare Noaks Ark Arkivklipp: Sveriges Radio, SVT, Noaks Ark, TV4 och Aftonbladet Programmet gjordes hösten 2024. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska Vem är Kerttu Sturesson? Kerttu Sturesson flyttar i slutet av 50-talet till Sverige från Finland. Hon börjar senare jobba på Roslagstulls sjukhus, där hon blir sjuksköterskan som tar emot Sveriges första aidspatient. Det krävs mod för att jobba med aids, när oron i samhället är stor. Kerttu är aldrig rädd och snart får hon smeknamnet ”Ängeln på Roslagstull”. Hon finns där för de dödssjuka patienterna, som får tröst mot hennes axel. Hiv och aids i Sverige under 80-talet I början av 80-talet kommer det oroande rapporter från USA, om en mystisk sjukdom som sprider sig och främst drabbar homosexuella män och sprutnarkomaner. Sverige får sitt första kända fall av aids 1982. Fram till 2010 blir cirka 2 400 personer i Sverige smittade av hiv, för att sedan insjukna i aids – närmare 90 procent av dem dör. Det innebär också ett bakslag för de framsteg som nåtts för homosexuellas rättigheter fram till 1979, då Sverige som första land i världen slutat klassa homosexualitet som en sjukdom.…
Kun Darya Pakarinen on 17-vuotias menettää hän rakkaan vaarinsa. Perintönä saadut suomalaiset tangolevyt auttavat Daryaa surun yli ja tekevät hänestä myöhemmin ruotsinsuomalaisen tangon kuningattaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. On kolea helmikuinen ilta vuonna 2004. 24-vuotias Darya Pakarinen on juuri saapunut omakotitalolle, joka sijaitsee Tukholman eteläpuolella Sturebyn kaupunginosassa. Darya ei vielä tiedä, että hänet sinne kutsuneella ystävällä on suunnitelma, joka vie yli 20-vuotiselle matkalle tahdissa. Vuosien varrella Darya ja Månskensorkestern vievät tangon, joka Ruotsissa tunnetaan suomalaisten siirtolaisten musiikkina, korkeakulttuurin konserttisaleihin. Lyssna på svenska: Darya och den finska tangon – arvet som ändrade livet Ohjelman on tehnyt/Ett program av Anni Riit'aho anni.riitaho@sverigesradio.se Tuottaja/Producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Käsikirjoitus/Manus: Anni Riit´aho och Tiina Laitila Kälvemark Loppumiksaus/Slutmix: Johannes Oscarsson Kertoja/Berättarröst: Ramin Farzin Haastateltavat/Intervjupersoner: Darya Pakarinen, Viktor Littmarck /Månskensorkestern, David Giese /muusikko/musiker, DJ, levy-yhtiönomistaja/skivbolagsägare, Mikko Niskanen /tangomuusikko/tangomusiker Arkistoäänet/Arkivklipp: Sveriges Radio Ohjelma tehtiin vuonna 2024. Programmet gjordes under 2024. Darya och Månskensorkestern Darya och Månskensorkestern on ruotsinsuomalainen tangoyhtye, joka juhli 20-vuotista taivaltaan vuonna 2024. Tukholman ulkopuolella sijaitsevan huvilan yläkerrassa alkanut toiminta on tähän mennessä tuottanut kolme albumillista musiikkia ja satoja keikkoja sekä Pohjoismaissa että Saksassa. Spotifyssa yli miljoona kuuntelukertaa keränneet kappaleet henkivät ruotsinsuomalaista melankoliaa. Vuosien varrella Månskensorkester on tehnyt yhteistyötä myös muiden artistien kanssa, kuten Frida Hyvönen, Anna Järvinen, Arja Saijonmaa ja Magnus Carlsson.…
Katri ylittää rajan kävellen, Eevi junalla. On syksy 1944, ja tuhannet ihmiset pakenevat Suomesta Ruotsiin Lapin sodan alta. Evakuointi on valtava operaatio, jonka todistajista enää harva on jäljellä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lapin sota alkaa syksyllä 1944. Kymmenet tuhannet ihmiset evakuoidaan kodeistaan, ja yli 50 000 Lapin sodan evakkoa päätyy Ruotsiin turvaan. Ranualaiset Katri, 8, ja Eevi, 14, ovat osa tätä tuhansien naisten, lasten ja vanhusten joukkoa. Katri vaeltaa Ruotsiin perheen lehmien kanssa – matkaa on lähes 150 kilometriä. Eevi matkustaa Ruotsin puolelle auton lavalla ja junalla. Evakkoaika koettelee erityisesti lapsia. Kuolleiden suomalaisten lasten listat ovat pitkiä. Samaan aikaan, kun suomalaiset evakot elävät uutta arkea Ruotsissa, sota pyyhkäisee Pohjois-Suomen yli: Lappi palaa. Katri, Eevi och Lapplandskriget – barnens flykt till Sverige Lapplandskriget bryter ut hösten 1944. Tiotusentals människor evakueras från sina hem och fler än 50 000 nordfinska flyktingar söker skydd i Sverige. 8-åriga Katri och 14-åriga Eevi är två av de tusentals evakuerade bestående av barn, kvinnor och äldre. Katri tar sig över gränsen till fots med familjens kor – en resa på nästan 150 kilometer. Eevi tar sig till Sverige med bil och tåg. Evakueringen är särskilt svår för barnen. Listorna över döda finska barn är långa. Samtidigt som de evakuerade lever ett nytt liv i Sverige sveper kriget över norra Finland: Lappland brinner. Programmet är på finska. Haastateltavat/intervjupersoner: Katri Impiö , Eevi Heinonen , Outi Autti /yliopistotutkija Oulun yliopisto/forskare vid Uleåborgs universitet Ohjelman teki/programmet gjordes av: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Tuottaja/producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Käsikirjoitus/manus: Tiina Laitila Kälvemark ja Lotta Hoppu Kertoja/berättarröst: Ramin Farzin Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson Arkistomateriaali: Sveriges Radio ja Yle Ohjelma tehtiin syksyllä 2024. Programmet gjordes under hösten 2024. Mikä oli Lapin sota? Lapin sota alkoi syksyllä 1944 ja on Suomen kolmas sota toisen maailmansodan aikana. Suomi oli hävinnyt jatkosodan Neuvostoliittoa vastaan ja rauhanehdot vaativat, että Pohjois-Suomi oli tyhjennettävä Suomen entisistä aseveljistä, saksalaisista. Heitä oli Pohjois-Suomessa enimmillään yli 200 000. Aluksi saksalaiset vetäytyvät rauhanomaisesti, mutta lokakuussa 1944 Suomi aloittaa Neuvostoliiton painostuksesta sotatoimet ja Saksa ottaa käyttöön potetun maan taktiikan. Sota lasketaan päättyneeksi 27.4.1945, kun viimeisetkin saksalaiset olivat poistuneet Suomesta. Sota jättää jälkeensä pahoin palaneita paikkakuntia ja yli miljoona miinaa ja räjähdettä. Lapin sodan evakot olivat lapsia, naisia, vanhuksia Juuri ennen Lapin sodan alkua Suomen viranomaiset päättivät, että Lapin siviiliväestö on evakuoitava mahdollisen sodan tieltä. Suomen valtio päätti kiireesti siirtää yli 100 000 naisen, lapsen ja vanhuksen joukon turvaan kodeistaan. Ruotsi otti Suomen pyynnöstä vastaan yli 50 000 suomalaista evakkoa eli pakolaista. Loput evakuoitiin Suomen rajkojen sisään, pääosin Pohjanmaalle. Evakot olivat pääosin vanhuksia, kaikenikäisiä naisia ja lapsia. Myös lehmiä evakuoitiin tuhansittain. Lapin sodan evakot Ruotsissa Ruotsissa Lapin sodan evakoi sijoitettiin eri puolille Pohjois-Ruotsia: Norrbotteniin, Västerbotteniin, Västernorrlantiin, Jämtlantiin ja Gävleborgiin, yhteensä 359 eri paikkakunnalle. Ruotsissa sijaitsi myös pakolaisleirejä. Västerbottenin läänissä oli kaksi suurta leiriä: Kusforsin leiri ja Jörn-Lindån leiri, jotka saivat kansan suussa nimet Pikku-Helsinki ja Pikku-Rovaniemi. Niissä asui satoja ihmisiä parakeissa. Vad var Lapplandskriget och den n ordfinska evakueringen? Lapplandskriget bryter ut hösten 1944 och är Finlands tredje krig under andra världskriget. När fortsättningskriget mot Sovjetunionen tar slut 1944 kräver fredsvillkoren att norra Finland töms på landets forna vapenbröder tyskarna. Det finns över 200 000 tyskar i Lappland. De finska myndigheterna fruktar en ny väpnad konflikt och att tyskarna inte kommer att ge sig av frivilligt. Den finska staten beslutar därför att omgående evakuera över 100 000 kvinnor, barn och äldre från sina hem. Strax före Lapplandskrigets utbrott beslutar sig Sverige för att hjälpa Finland: på kort tid tar man emot över 50 000 nordfinska flyktingar. En del av dem korsar gränsen till fots, andra med tåg eller bil. Hösten 1944 strömmar människor över gränsen till Sverige. Haparanda är den sydligaste av gränsövergångsställena. Hundratals, ibland tusentals äldre, kvinnor och barn i alla åldrar anländer dit varje dag. Med dem kommer också tusentals kor. De evakuerade flyttas till olika delar av norra Sverige: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Även flyktingläger upprättas i Sverige. I Västerbottens län finns två stora läger: Kusforslägret och Jörn-Lindå-lägret, i folkmun kallade Lilla Helsingfors och Lilla Rovaniemi. Här bor hundratals människor i baracker.…
Emilian ja hänen veljensä Miskan lapsuutta varjostaa turvattomuus. Miska kuolee traagisesti ennen kuin ehtii täyttää 40, mutta Emilia selviää lapsuudesta hengissä ja hänestä tulee kirjailija. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emilia Aalto syntyy Göteborgissa vuonna 1989. Kymmenen vuotta vanhempi isoveli Miska on innoissaan: hän on toivonut pikkusisarusta monta vuotta. Elämä perheen isän kanssa on kuitenkin arvaamatonta, ja lopulta äiti lähtee lasten kanssa turvakotiin. Emilia on silloin 3-vuotias. 39-vuotiaana Miska kuolee traagisesti. Isoveljen kuoleman jälkeen Emiliasta tulee kirjailija: teos När bror dör kertoo Miskasta ja lapsuudenperheestä, elämästä ja kuolemasta. Emilia: jag överlevde – men min bror dog Emilia Aalto föds i Göteborg 1989. Den tio år äldre storebrodern Miska är lycklig: han har önskat sig en lillasyster i många år. Men livet med pappan är oberäkneligt, och till slut tar mamman sig och barnen till ett skyddat boende. Emilia är då tre år gammal. Vid 39 års ålder dör Emilias storebror Miska tragiskt. Efter hans bortgång blir Emilia författare: boken När bror dör handlar om Miska, om barndomshemmet och familjen, om liv och död. Programmet är på finska. Haastateltavat/intervjupersoner: Emilia Aalto /kirjailija/författare, Ingrid Lindholm /asiantuntija/ möjliggörare Nationellt kompetenscentrum anhöriga Dokumentin teki/Programmet gjordes av: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Tuottaja/producent: Tiina Laitila Kälvemark tiina.laitila@sverigesradio.se Kertoja/berättarröst: Ramin Farzin Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson Programmet gjordes under våren 2024. Ohjelma tehtiin keväällä 2024. Vem är Emilia Aalto? Emilia Aalto är en sverigefinsk författare vars debutroman När bror dör publicerades år 2023 av Wahlström & Widstrand förlag. Boken fick flera positiva recensioner och nominerades till Borås Tidnings debutantpris 2024. Emilia Aalto är född i Göteborg. Hon har bland annat studerat litteraturvetenskap och är idag bosatt i Stockholm. Kuka on Emilia Aalto? Emilia Aalto on ruotsinsuomalainen kirjailija, joka julkaisi vuonna 2023 esikoisteoksensa När bror dör . Teos sai huomattavaa mediajulkisuutta ja oli ehdolla Borås Tidnings debutantpris 2024 -palkinnon saajaksi. Emilia Aalto on syntynyt Göteborgissa. Hän on opiskellut mm. kirjallisuutta ja hän asuu nykyisin Tukholmassa. Läheisille ja omaisille Oletko päihderiippuvaisen tai psyykkisistä ongelmista kärsivän läheinen ja haluat tukea tilanteeseesi? Voit soittaa oman kuntasi vaihteeseen ja pyytää heitä ohjaamaan sinut oikealle taholle.…
Vesa Franzon joutuu koko elämän mullistavaan onnettomuuteen vuonna 2006, kun hän kaatuu työpaikkansa ulkorappusilla. Sitä seuranneet vuodet ovat Vesalle kärsimyksen ja välillä hengenvaaran aikaa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vuosi on 2012 ja Vesa makaa leikkaussalin pöydällä sairaalassa. Tämä on jo Vesan viides leikkaus onnettomuuden jälkeen, turman, joka muutti hänen elämänsä 2006. Yhtäkkiä jokin menee pahasti pieleen – Vesan henki on vaarassa, eikä se ole viimeinen kerta. Vesa och den ödesdigra olyckan – 18 år av plåga Vesa Franzon är med om en livsomvälvande olycka 2006, när han halkar och faller i trappan utanför sin arbetsplats. De många år som följer blir för Vesa en tid av lidande – och ibland livsfara. Året är 2012 och Vesa ligger på ett operationsbord på sjukhuset. Det här är redan Vesas femte operation sedan olyckan som helt förändrade hans liv 2006. Plötsligt går något fruktansvärt fel – Vesas liv är i fara och det kommer inte att vara sista gången. Programmet är på finska. Reportteri/reporter: Jorma Ikäheimo jorma.ikaheimo@sverigesradio.se Tuottaja/producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Käsikirjoitus/manus: Jorma Ikäheimo , Tiina Laitila Kälvemark , Maiju Ristkari ja Lotta Hoppu Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson Kertoja/berättarröst: Ramin Farzin Haastateltavat/intervjupersoner: Vesa Franzon , Emilie Friberg /dosentti, Vakuutuslääketieteen osasto, Kliinisen neurotieteen laitos, Karoliininen instituutti/docent, Avdelningen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet. Dokumenttia varten haastateltiin myös ortopedian ja traumatologian erikoislääkäri Ville Puistoa . Inför dokumentären intervjuades även Ville Puisto, specialist i ortopedi och traumatologi. Ohjelma tehtiin syksyllä 2024. Programmet gjordes hösten 2024.…
När Darya Pakarinen är 17 år förlorar hon sin finska morfar och ärver hans gamla tangoskivor. De vemodiga tonerna hjälper henne genom sorgen och gör henne senare till drottningen av sverigefinsk tango. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en kylig vinterkväll 2004. Darya Pakarinen befinner sig i en villa i Stureby utanför Stockholm, där väggarna pryds av gamla affischer och folk är klädda i retrostil. Darya känner att det är här hon hör hemma. Det hon ännu inte vet är att vännen som bjudit dit henne har en plan – en plan som för Darya blir början på en 20-årig resa i tangons tecken. Darya och Månskensorkestern kommer genom åren att föra tangon, som varit den finska arbetarklassens musik i Sverige, från källarspelningar till finkulturens konsertlokaler. Ett program av Anni Riit'aho anni.riitaho@sverigesradio.se Producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Manus: Anni Riit´aho och Tiina Laitila Kälvemark Slutmix: Magnus Kjellsson Berättarröst: Ramin Farzin Intervjupersoner: Darya Pakarinen, Viktor Littmarck /Månskensorkestern, David Giese /musiker, DJ, skivbolagsägare, Mikko Niskanen /tangomusiker Arkivklipp: Sveriges Radio Programmet gjordes under 2024. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska Darya & Månskensorkestern Darya och Månskensorkestern är ett sverigefinskt tangoband som 2024 firar sitt 20-årsjubileum. Det som började på övervåningen av en villa utanför Stockholm, har hittills resulterat i tre album och hundratals spelningar i både Norden och Tyskland. Låtarna, som har över en miljon lyssningar på Spotify, andas sverigefinsk melankoli. Månskensorkestern har under åren även samarbetat med artister som Frida Hyvönen, Anna Järvinen, Arja Saijonmaa och Magnus Carlsson.…
Ulf Grüssner är sex år gammal när kostymklädda män dyker upp på hans familjegård på Åland. Enligt männen tillhör marken nu Sovjet. Hör historien om Putins strandtomt och om en mans kamp för sitt barndomshem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 6-årige Ulf Grüssner, hans mamma och tre syskon vräks från sitt älskade hem Solkulla på Åland. Sovjetunionen tar över huset som en del av fredsavtalen efter andra världskriget. Som vuxen startar Ulf en livslång kamp för att få tillbaka sitt barndomshem, som idag ägs av Ryssland. När Finland går med i Nato 2023 känner Ulf att han har tidsandan på sin sida. Förhoppningarna stärks i oktober 2024 då finska myndigheter beslutar att konfiskera all statlig rysk egendom i Finland - däribland Solkulla med tillhörande fastigheter. Kanske är det äntligen dags för Ulf att få tillbaka sitt Solkulla? Ett program av Hanna Sihlman hanna.sihlman@gmail.com Exekutiv producent: Tiina Laitila Kälvemark tiina.laitila@sverigesradio.se Slutmix: Björn Nitzler Berättarröst: Tiina Laitila Kälvemark Intervjupersoner: Ulf Grüssner , Dan Nordman /lektor i historia vid Ålands lyceum Arkivklipp: Sveriges Radio, Yle, Expressen Programmet gjordes under 2024. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska Det demilitariserade Åland Åland kallas ibland för Fredens öar, eftersom öarna har varit demilitariserade och neutrala sedan mitten av 1800-talet. Det innebär att inga militära befästningar eller soldater får finnas på Åland. Sverige var drivande i demilitariseringsprocessen, säger Dan Nordman, lektor i historia vid Ålands lyceum. – Svenskarna brukar säga att ett Åland i främmande makts hand är som en pistol riktad mot Sveriges hjärta, säger Dan Nordman.…
Ruotsinsuomalaisten tunteman karaokeisäntä Lauri Kuusisen elämä on ollut mutkikas. Kun naapuri eräänä päivänä yllättäen koputtaa ovelle, Lauri heittäytyy musiikin maailmaan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Keväällä 2024 Sveriges Radio Finskan toimittaja tapaa Laurin täpötäydessä karaoketapahtumassa. Lauri kertoo, mikä on johtanut hänet tähän hetkeen. Laurin tarina on kertomus sota-Suomen pojasta, joka musiikin kautta jättää jälkensä ruotsinsuomalaiseen kulttuuriin. Lauri – resan från krigets fattiga Finland till den svenska karaokescenen Lauri Kuusinen är ett välkänt namn på den sverigefinska karaokescenen – men karaokekungens liv har haft många vändningar. När Lauris liv gör en helomvändning 1974, är det också dags för något nytt. En dag får Lauri oväntat besök av en granne och kastas därmed in i musikens värld. Programmet är på finska. Haastateltavat/intervjupersoner: Lauri Kuusinen , Pekka Suutari /Itä-Suomen yliopiston kulttuurintutkimuksen professori Reportteri/reporter: Jorma Ikäheimo jorma.ikaheimo@sverigesradio.se Käsikirjoitus/manus: Jorma Ikäheimo , Tiina Laitila Kälvemark ja Lotta Hoppu Tuottaja/producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Kertoja/berättarröst: Ramin Farzin Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson Arkistoäänet/arkivklipp: YLE, Sveriges Radio, “Lost In Translation”-elokuva, Suomen valtioneuvosto, Ruotsin hallitus, Valkoinen talo, BBC ja Ruotsin hovi Ohjelma tehtiin keväällä 2024. Programmet gjordes våren 2024.…
Ett passagerarplan närmar sig Tokyo. 51-åriga Lea sitter vid en fönsterplats och blickar ut. Det snurrar i huvudet på henne. Vad finns egentligen i den stora resväskan som hon checkade in på flygplatsen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lea har lämnat Sverige och ett kaotiskt liv bakom sig. Ett löfte om kärlek och en helt ny karriär tar henne till Asien. Men resan som skulle bli början på ett nytt liv förvandlas snart till en mardröm. Intervjupersoner: Lea , Martin Petersson / sakkunnig på Tullverket. Reporter: Laura Santala Producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Slutmix: Björn Nitzler Berättarröst: Ramin Farzin Programmet gjordes våren 2024 Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökorden är Finska Dokumentti.…
Isabelle växer upp med finska rötter men utan det finska språket. Gång på gång får hon höra att hon inte är finsk nog. När hon blir gravid vill hon ta tag i drömmen hon haft sedan barnsben. Men är det för sent? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Isabelle är en av över 700 000 människor med finländsk bakgrund i Sverige. Hon och hennes föräldrar är födda i Sverige, men är likväl finnar. Finska är dock inte det språk som Isabelle växer upp med. Efter år av sorg och ilska kopplat till att inte kunna finska vill hon ta tillbaka språket. Hon vill ge sitt blivande barn en annan grund att stå på, än hon själv hade. I programmet får vi följa Isabelles språkliga resa under flera års tid genom intervjuer och ljuddagböcker. Intervjupersoner: Isabelle Kiprianoff , Anneli Ylijärvi / mormor till Isabelle, Kai Latvalehto /författare till forskningsrapport om andra generationens sverigefinnar Reporter: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Producent: Tiina Laitila Kälvemark tiina.laitila@sverigesradio.se Slutmix: Magnus Kjellson Berättarröst: Tiina Laitila Kälvemark Arkivklipp: Viasat Sport Programmet gjordes våren 2024 Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Dokumentti. Vilka är sverigefinnarna? Termen sverigefinnar avser finsktalande personer i Sverige, samt deras ättlingar. Sverigefinnars språk, finska, är ett av de fem nationella minoritetsspråken i Sverige, officiellt erkänt i och med minoritetslagstiftningen år 2000. Hur många i Sverige har finländsk bakgrund? Antalet personer med finländsk bakgrund i Sverige var vid den senaste mätningen ca 727 000 (SCB, 2019). Det avser personer i Sverige som är födda i Finland samt personer i Sverige med minst en förälder eller mor- eller farförälder född i Finland.…
Kalle från Sverige strider för Ukraina mot Rysslands invasion. Vid fronten skriver han dagbok Kalle vet att han kanske inte återvänder hem vid liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I februari 2022 anfaller Ryssland Ukraina. Samma vår åker över 900 svenska frivilliga för att strida sida vid sida med de ukrainska soldaterna. En av dem är Kalle. ”Jag ser det som att det här är Ukrainas vinterkrig. Jag ska nog vara där så länge det krävs.” Kalles har delvis finska rötter. Hans gammelfarbror stred i vinterkriget mot Sovjetunionen och stupade i fortsättningskriget 1944. Kalle korsar den ukrainska gränsen Samtidigt som ukrainska familjer köar för att fly sitt land efter Rysslands anfall, korsar Kalle gränsen åt motsatt håll för att ta värvning som frivillig soldat. På rekryteringskontoret sker en kort intervju, sedan är han klar för strid. Kalle skriver dagbok om allt han är med om vid fronten. Det här är hans berättelse. Kalles namn har bytts ut av säkerhetsskäl. Även Oleksander som nämns i programmet heter egentligen något annat. Kalle stupade i kriget i Ukraina i oktober 2024. Vill du hellre höra dokumentären på finska? Här hittar du den i två delar ! Intervjupersoner: Kalle /frivillig soldat i Ukrainas armé, Ilmari Käihkö /docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm Reporter: Hanna Sihlman Producenter: Lotta Hoppu & Tiina Laitila Kälvemark Slutmix: Björn Nitzler Berättarröst: Tiina Laitila Kälvemark Arkivklipp: Sveriges Radio, Yle, BBC, New York Times. Programmet gjordes våren 2024. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska Reporter: Hanna Sihlman Producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Producent: Tiina Laitila Kälvemark tiina.laitila@sverigesradio.se…
Ruotsinsuomalainen Kalle taistelee Ukrainan sodassa Venäjää vastaan. Hän pitää päiväkirjaa kokemuksistaan Kalle tietää, ettei välttämättä palaa kotiin hengissä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kun Venäjä aloittaa täysimittaisen hyökkäyssodan Ukrainaa vastaan helmikuussa 2022, kolmikymppinen Kalle on töissä rakennustyömaalla jossain päin Ruotsia. Uutisen kuullessaan suomalaistaustainen Kalle ajattelee heti Suomen sotahistoriaa. ”Että siis, nythän on Ukrainan talvisota. Historia on toistunut. On tehtävä jotain.” Ymmärrätkö, että voit menettää henkesi? Samaan aikaan kun ukrainalaiset pakolaiset jonottavat rajalla päästäkseen pois maastaan, Kalle ilmoittautuu vapaaehtoiseksi sotilaaksi Ukrainan armeijaan. ”Siellä ne sitten kysyi, onko sotakokemusta joo tai ei. Ymmärrätkö, että täällä voi menettää hengen? Joo, ymmärrän. Okei, tervetuloa.” Sodassa Kalle kirjoittaa joka päivä kokemuksistaan päiväkirjaan. Tämä on hänen tarinansa. Kaksiosaisen dokumentin ensimmäinen osa. Toinen osa löytyy täältä. Kallen nimi on muutettu turvallisuussyistä. Myös ohjelmassa esiintyvän Oleksanderin nimi on oikeasti joku muu. Kalle kaatui sodassa Ukrainassa lokakuussa 2024. Haastateltavat/intervjupersoner: Kalle /vapaaehtoinen sotilas Ukrainan armeijassa/frivillig soldat i den ukrainska armén, Ilmari Käihkö /sotatieteen dosentti Tukholman maanpuolustuskorkeakoulussa/docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm Reportteri/reporter: Hanna Sihlman Tuottajat/producenter: Lotta Hoppu & Tiina Laitila Kälvemark Loppumiksaus/Slutmix: Magnus Kjellsson Kertoja/Berättare: Tiina Laitila Kälvemark Ohjelman arkistoklipit/arkivklipp: Sveriges Radio, Yle, BBC, New York Times. Ohjelma tehtiin keväällä 2024. Programmet gjordes våren 2024. Lisää Dokumentti-podcasteja löydät myös Sveriges Radio Play -apista, hakusana on Dokumentti. Fler Dokumentti-avsnitt hittar du också i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Dokumentti.…
Ruotsinsuomalainen Kalle on taistellut Ukrainan armeijan joukoissa keväästä 2022 lähtien, ja kohdannut kuoleman silmästä silmään. Kaksiosaisen dokumentin toinen osa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Päätös Ukrainan sotaan lähtemisestä oli Ruotsissa kasvaneelle Kallelle helppo. ”Meidän Eurooppa on uhattuna. Tämä on kuin talvisota. Jokainen voi tehdä jotakin, ja minä voin tehdä tämän.” Kuolema koko ajan läsnä Rintamalla kuolema on läsnä jokaisessa päivässä. Sodan edetessä Kalle joutuu jättämään lopulliset hyvästit monelle sotilastoverilleen, ja on antanut joukkonsa jäsenille ohjeet myös oman kuolemansa varalta. Venäjän strategia mietityttää Kalle pohtii usein myös vihollissotilaiden kohtaloa. ”Niin paljon kuin Venäjä pystyy kärsimään tappioita... Montako ne tuhlaa tähän?” Tämä on kaksiosaisen dokumentin toinen osa. Ensimmäinen osa löytyy täältä . Kallen nimi on muutettu turvallisuussyistä. Myös ohjelmassa esiintyvän Oleksanderin nimi on oikeasti joku muu. Kalle kaatui sodassa Ukrainassa lokakuussa 2024. Haastateltavat/intervjupersoner: Kalle /vapaaehtoinen sotilas Ukrainan armeijassa, Ilmari Käihkö /sotatieteen dosentti Tukholman maanpuolustuskorkeakoulussa Reportteri/reporter: Hanna Sihlman Tuottajat/producenter: Lotta Hoppu & Tiina Laitila Kälvemark Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson Kertoja/berättare: Tiina Laitila Kälvemark Ohjelman arkistoklipit/arkivklipp: Sveriges Radio, Yle, BBC, New York Times. Ohjelma tehtiin keväällä 2024. Programmet gjordes våren 2024. Lisää Dokumentti-podcasteja löydät myös Sveriges Radio Play -apista, hakusana on Dokumentti. Fler Dokumentti-avsnitt hittar du också i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Dokumentti.…
Sirpa menettää työpaikkansa 35 vuoden jälkeen. Hän tehnyt koko uransa, 17-vuotiaasta asti, Saab Automobilen palveluksessa. Mistä löytyy uusi työ, kun Trollhättan on täynnä työttömiä? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helmikuussa 2011 Saab Automobile juhlii ”itsenäisyyspäiväänsä” 372 kermakakulla. Vuoden lopussa yhtiö kaatuu yhdessä Ruotsin historian laajamittaisimmista konkursseista. Sirpa Eide on toisen polven ruotsinsuomalainen, ja toisen polven saabilainen. Hän ei jätä uppoavaa laivaa – edes puolentoista vuoden palkasta. Saabs konkurs – när Sirpa och tusentals andra förlorade sina jobb Sirpa förlorar sitt jobb efter 35 år. Hon har arbetat i Saab Automobiles tjänst under hela sitt yrkesliv, ända sedan hon var 17 år gammal. Hur ska 50-plussaren Sirpa hitta ett nytt jobb, när hela Trollhättan är fullt av arbetslösa? Programmet är på finska. Haastateltavat/intervjupersoner: Sirpa Eide /Saab Automobilen entinen työntekijä/tidigare medarbetare på Saab Automobile, Jens B. Nordström /Saabista kaksi kirjaa kirjoittanut toimittaja/journalist och författare till två böcker om Saab: Cirkus Muller och Saabs sista strid : Den osannolika historien om Sveriges största konkurs Reportteri/reporter: Jorma Ikäheimo jorma.ikaheimo@sverigesradio.se Käsikirjoitus/manus: Jorma Ikäheimo , Lotta Hoppu ja Tiina Laitila Kälvemark Tuottaja/producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Kertoja/berättarröst: Ramin Farzin Loppumiksaus/slutmix: Eskil Lövström Programmet gjordes under vintern och våren 2024. Ohjelma tehtiin talvella ja keväällä 2024. Varför gick Saab i konkurs? Saab Automobile försattes i konkurs i december 2011 efter flera år av sjunkande lönsamhet och ekonomiska svårigheter. Konkursen var bland de största genom tiderna i Sverige och avslutades först efter tio år i slutet av 2021. Miksi Saab meni konkurssiin? Saab Automobilen konkurssi käynnistettiin vuonna 2011 vuosia kestäneiden laskevan kannattavuuden ja taloudellisten vaikeuksien seurauksena. Konkurssi oli yksi Ruotsin historian laajamittaisimmista, ja se saatiin päätökseen vasta kymmenen vuotta myöhemmin, vuoden 2021 lopussa.…
Üdvözlünk a Player FM-nél!
A Player FM lejátszó az internetet böngészi a kiváló minőségű podcastok után, hogy ön élvezhesse azokat. Ez a legjobb podcast-alkalmazás, Androidon, iPhone-on és a weben is működik. Jelentkezzen be az feliratkozások szinkronizálásához az eszközök között.